Hej!
Jag har haft en helt underbar jul och nyår! Det var så jävla nice att vara hemma hos familjen igen,speciellt när vi har barnen nu.
Vi firade jul och nyår hos min mamma i Norrtälje, men vi bodde hos min lillebror Nicklas i deras nyköpta hus.
Vi var faktiskt ute på landet heeeelt och hållet. Men det var riktigt nice, och det var så stillsamt avslappnande.
I julklapp fick jag en massa träningsutrustning som jag använder till P90X, jag blev överlycklig, Yoga mattan är helt underbar och remmarna med, det underlättar en massa nu när jag tränar som jag gör, jag fick även en parfym av min älskling, som luktar så jäkla gott.
Hugo Boss - Deep Red
Abigail fick en massa kläder och leksaker, fast när tomten kom hem till oss hade hon somnat, kanske lika bra hon hade bara blivit rädd ;)
Under julen så varken tränade jag eller följde min diet, det är en vecka man ska njuta av god mat och gott dricka, så bestämde mig för att ta en veckas paus.
Och för att ha ätit så mycket skit som vi har gjort är jag väldigt glad att jag bara har gått upp 1½ kg.
Men under de tre dagarna jag varit hemma nu och kört hårt igen så är dom nästan borta, har gått ner 1,2 kg igen...så det har aldrig varit nåt problem för mig just nu.
Abigail blev sjuk för första gången uppe i Stockholm, hon har fått öroninflammation och har ne elak hosta,hon har även fått sin tredje tand. Så hon har haft det väldigt ont och varit lite gnällig, min stackars lilla prinsessa.
När vi skulle åka ifrån Stockholm så blev jag ganska ledsen, tiden där hade varit helt underbart, det har gått så bra, Abigail var jätte blyg i början och ingen fick hålla i henne, hon är ju inte van med att det är så mycket folk runt omkring, men efter nån dag eller så så började hon släppa efter lite, så jag började fundera och jag vill inte bo så långt borta ifrån min familj, jag vill inte att Abigail ska vara rädd varje gång vi åker dit för att hon inte känner igen sin egen familj, vi har ju ingen familj här i Göteborg, Marks familj bor i Dublin och min i Stockholm.
Det skulle lösa en hel del om vi skulle flytta närmare, bättre flygförbindelser för oss att åka till släkten i Dublin, vi kan få hund- och barnvakt.
Vi kan få en bättre sammanhållning med min familj, och speciellt nu när min lillebror Christian ska få en liten bebis, det känns som om vi missar så mycket.
Min systers dotter är två och jag har inte varit på ett enda födelsedagskalas än, min andra bror Nicklas dotter kommer bli 1 år nu och vi kommer inte kunna gå på de kalaset heller :(
Så jag har funderat på att kanske Uppsala skulle va nåt, Stockholm lockar inte mig och absolut inte Norrtälje, bor vi i Uppsala bor vi nära men ändå långt ifrån och det passar mig riktigt bra!
Jag har även möjligheten att börja plugga i Uppsala om vi flyttar dit eftersom det är en stor studentstad.
Det ända jag väntar på är att Mark ska bestämma sig om han vill flytta, jag förstår att det kommer att bli jobbigt för han att lämna alla vänner igen, jag har ju ingenting kvar här känner jag, ett pissigt jobb och ytliga vänner.
